Blog Image

Arkivfynd

Arkivfynd

Jag hittar oavbrutet uppgifter i arkiven som jag själv inte har någon egentlig nytta av men som skulle kunna intressera andra. Uppgifter som ger en inblick i förhållanden förr i tiden eller helt enkelt bara är roliga eller intressanta. Här kommer jag fortsättningsvis att placera dessa.

och så lite satanskonster….

Arkivfynd Posted on Sat, December 16, 2017 16:26:58

Hustru Elin i Billesten i Altuna socken hade, kanske av fattigdom, blivit
tvungen att lämna över sitt hemman till en ny bonde. Riktigt nöjd med
situationen var hon inte och därför hade hon ” burit en orm uti en högsätebänk för den bonden som hemmanet efter henne statt hade och hade hon lagt samma orm …uti 3 hörn till att förgöra bonden och hans boskap, där över hade den bonden mist 10 stycken boskap”. Eftersom inga människor hade dött av detta nöjde sig nämnden med att ge henne 40 mark i böter.

/ Västmanland handlingar1553:11B/



Tryggheten hos ett stolsben

Arkivfynd Posted on Sat, December 16, 2017 11:05:41

Esbjörn Andersson var en 21 år gammal dräng i Nås socken i södra Dalarna. När han var blott tre år gammal drabbades han av en längre tids sjukdom. Under sjukdomstiden började han i sin vänstra hand bära en liten krycka som han gjort av ett stolsben. Trots att han blev frisk ville han inte lämna ifrån sig kryckan. Han hade den med sig i sängen och när han arbetade låg
kryckan alltid vid hans vänstra fot ” sägandes sig intet vara rörlig eller kunna komma utur rummet med vänstra foten när han bemälte krycka ifrån sig lagt, utan begynner då anfäktas och svettas”. När han gick fram till nattvarden leddes han alltid fram av två personer då han inte tilläts att ta med sin ”krycka”. Vid domkapitlet rannsakades detta ärende. Både
prästerskapet och andra hade med ” lockande och hotande” försökt förmå honom att lägga bort stolsbenet. Med hjälp av kognitiv beteendeterapi hade kanske denna fobi kunnat botas. Detta hände dock år 1698 och botandet var då lite mer resolut – ” Synes bäst att man tager ifrån honom kryckan och uppbränner henne, emedan han, så länge han den ser lärer behålla
vidskepelsen”

/Västerås domkapitel 7 september 1698/